publicerad: 2015
finalförlust
fin·al|för·lust
substantiv
~en ~er • till förlust 2 final 1
Singular | |
---|---|
en finalförlust | obestämd form |
en finalförlusts | obestämd form genitiv |
finalförlusten | bestämd form |
finalförlustens | bestämd form genitiv |
Plural | |
finalförluster | obestämd form |
finalförlusters | obestämd form genitiv |
finalförlusterna | bestämd form |
finalförlusternas | bestämd form genitiv |