SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
finhet
fin·­het substantiv ~en ~er till fin 1till fin 2
Singular
en finhetobestämd form
en finhetsobestämd form genitiv
finhetenbestämd form
finhetensbestämd form genitiv
Plural
finheterobestämd form
finhetersobestämd form genitiv
finheternabestämd form
finheternasbestämd form genitiv