publicerad: 2015
framfall
fram|fall
substantiv
~et; pl. ~ • t.ex. av livmodern
Singular | |
---|---|
ett framfall | obestämd form |
ett framfalls | obestämd form genitiv |
framfallet | bestämd form |
framfallets | bestämd form genitiv |
Plural | |
framfall | obestämd form |
framfalls | obestämd form genitiv |
framfallen | bestämd form |
framfallens | bestämd form genitiv |