publicerad: 2015
frigöring
fri|gör·ing
substantiv
~en ~ar frigöra
Singular | |
---|---|
en frigöring | obestämd form |
en frigörings | obestämd form genitiv |
frigöringen | bestämd form |
frigöringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
frigöringar | obestämd form |
frigöringars | obestämd form genitiv |
frigöringarna | bestämd form |
frigöringarnas | bestämd form genitiv |