publicerad: 2015
fundamentalism
funda·ment·al·ism
[‑is´m]
substantiv
~en ~er • uppfattning som hävdar religiösa skrifters bokstavliga sanning; dogmatisk och kompromisslös hållning
Singular | |
---|---|
en fundamentalism | obestämd form |
en fundamentalisms | obestämd form genitiv |
fundamentalismen | bestämd form |
fundamentalismens | bestämd form genitiv |
Plural | |
fundamentalismer | obestämd form |
fundamentalismers | obestämd form genitiv |
fundamentalismerna | bestämd form |
fundamentalismernas | bestämd form genitiv |