publicerad: 2015
fäkreatur
fä|kre·at·ur
substantiv
~et; pl. ~ fä 1 kreatur 1
Singular | |
---|---|
ett fäkreatur | obestämd form |
ett fäkreaturs | obestämd form genitiv |
fäkreaturet | bestämd form |
fäkreaturets | bestämd form genitiv |
Plural | |
fäkreatur | obestämd form |
fäkreaturs | obestämd form genitiv |
fäkreaturen | bestämd form |
fäkreaturens | bestämd form genitiv |