fälla1fälla
substantiv
~n fällor • anordning för fångst av djur; äv. bildl.| Singular |
|---|
| en fälla | obestämd form |
| en fällas | obestämd form genitiv |
| fällan | bestämd form |
| fällans | bestämd form genitiv |
| Plural |
|---|
| fällor | obestämd form |
| fällors | obestämd form genitiv |
| fällorna | bestämd form |
| fällornas | bestämd form genitiv |
2fälla
verb
fällde fällt 1 få att falla el. sjunka ihop2 tyget fäller3 fälla tårar gråta4 en fällande dom en dom som förklarar den anklagade skyldig – Nästan alla sammansättn. med fäll- hör till 2fälla 1.| Finita former |
|---|
| fäller | presens aktiv |
| fälls (fälles) | presens passiv |
| fällde | preteritum aktiv |
| fälldes | preteritum passiv |
| fäll | imperativ aktiv |
| Infinita former |
|---|
| att fälla | infinitiv aktiv |
| att fällas | infinitiv passiv |
| har/hade fällt | supinum aktiv |
| har/hade fällts | supinum passiv |
| Presens particip |
|---|
| fällande |
| Perfekt particip |
|---|
| en fälld + substantiv |
| ett fällt + substantiv |
| den/det/de fällda + substantiv |
| den fällde + maskulint substantiv |
fälla ihop
• göra mer kompakt: fälla ihop trädgårdsstolen| Infinita former |
|---|
| att fälla ihop | infinitiv aktiv |
| Presens particip |
|---|
| ihopfällande |
| Perfekt particip |
|---|
| en ihopfälld + substantiv |
| ett ihopfällt + substantiv |
| den/det/de ihopfällda + substantiv |
| den ihopfällde + maskulint substantiv |
fälla upp
• fälla ut| Infinita former |
|---|
| att fälla upp | infinitiv aktiv |
| Presens particip |
|---|
| uppfällande |
| Perfekt particip |
|---|
| en uppfälld + substantiv |
| ett uppfällt + substantiv |
| den/det/de uppfällda + substantiv |
| den uppfällde + maskulint substantiv |
fälla ut
1 fälla ut el. utfälla koppar genom elektrolys2 bringa till mer aktivt läge: fälla ut trädgårdsstolen
