publicerad: 2015
färdmedel
färd|medel
substantiv
‑medlet; pl. ~, best. pl. ‑medlen • t.ex. bil, tåg
Singular | |
---|---|
ett färdmedel | obestämd form |
ett färdmedels | obestämd form genitiv |
färdmedlet | bestämd form |
färdmedlets | bestämd form genitiv |
Plural | |
färdmedel | obestämd form |
färdmedels | obestämd form genitiv |
färdmedlen | bestämd form |
färdmedlens | bestämd form genitiv |