publicerad: 2015
förfara
för·fara
verb
förfor, förfarit, pres. förfar • gå till väga
Finita former | |
---|---|
förfar | presens aktiv |
förfars (förfares) | presens passiv |
förfor | preteritum aktiv |
förfors | preteritum passiv |
förfar | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att förfara | infinitiv aktiv |
att förfaras | infinitiv passiv |
har/hade förfarit | supinum aktiv |
har/hade förfarits | supinum passiv |
Presens particip | |
förfarande |