publicerad: 2015
förfaringssätt
för·far·ings|sätt
substantiv
~et; pl. ~ • sätt att förfara
Singular | |
---|---|
ett förfaringssätt | obestämd form |
ett förfaringssätts | obestämd form genitiv |
förfaringssättet | bestämd form |
förfaringssättets | bestämd form genitiv |
Plural | |
förfaringssätt | obestämd form |
förfaringssätts | obestämd form genitiv |
förfaringssätten | bestämd form |
förfaringssättens | bestämd form genitiv |