publicerad: 2015
förgås
för·gås
verb
förgicks, förgåtts, pres. förgås • omkomma
| Finita former | |
|---|---|
| förgås | presens deponens |
| förgicks | preteritum deponens |
| förgås | imperativ deponens |
| Infinita former | |
| att förgås | infinitiv deponens |
| har/hade förgåtts | supinum deponens |


