publicerad: 2015
förkorta
för·korta
verb
~de ~t 1 göra kortare: förkorta väntetiderna2 ⟨mat.⟩ göra enklare: förkorta ett bråk
| Finita former | |
|---|---|
| förkortar | presens aktiv |
| förkortas | presens passiv |
| förkortade | preteritum aktiv |
| förkortades | preteritum passiv |
| förkorta | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att förkorta | infinitiv aktiv |
| att förkortas | infinitiv passiv |
| har/hade förkortat | supinum aktiv |
| har/hade förkortats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| förkortande | |
| Perfekt particip | |
| en förkortad + substantiv | |
| ett förkortat + substantiv | |
| den/det/de förkortade + substantiv | |


