publicerad: 2015
förlyftning
för·lyft·ning
substantiv
~en ~ar • till förlyfta sig
Singular | |
---|---|
en förlyftning | obestämd form |
en förlyftnings | obestämd form genitiv |
förlyftningen | bestämd form |
förlyftningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förlyftningar | obestämd form |
förlyftningars | obestämd form genitiv |
förlyftningarna | bestämd form |
förlyftningarnas | bestämd form genitiv |