publicerad: 2015
förmärka
för·märka
verb
förmärkte förmärkt • märka; till märka 1
| Finita former | |
|---|---|
| förmärker | presens aktiv |
| förmärks (förmärkes) | presens passiv |
| förmärkte | preteritum aktiv |
| förmärktes | preteritum passiv |
| förmärk | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att förmärka | infinitiv aktiv |
| att förmärkas | infinitiv passiv |
| har/hade förmärkt | supinum aktiv |
| har/hade förmärkts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| förmärkande | |
| Perfekt particip | |
| en förmärkt + substantiv | |
| ett förmärkt + substantiv | |
| den/det/de förmärkta + substantiv | |


