publicerad: 2015
försjunka
för·sjunka
verb
försjönk, försjunkit, försjunken försjunket försjunkna, pres. försjunker • försjunka i tankar
| Finita former | |
|---|---|
| försjunker | presens aktiv |
| försjönk | preteritum aktiv |
| försjunk | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att försjunka | infinitiv aktiv |
| har/hade försjunkit | supinum aktiv |
| Presens particip | |
| försjunkande | |
| Perfekt particip | |
| en försjunken + substantiv | |
| ett försjunket + substantiv | |
| den/det/de försjunkna + substantiv | |
| den försjunkne + maskulint substantiv | |


