publicerad: 2015
förskansa
för·skansa
verb
~de ~t • tills. med sig:
| Finita former | |
|---|---|
| förskansar | presens aktiv |
| förskansade | preteritum aktiv |
| förskansa | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att förskansa | infinitiv aktiv |
| har/hade förskansat | supinum aktiv |
| Presens particip | |
| förskansande | |
| Perfekt particip | |
| en förskansad + substantiv | |
| ett förskansat + substantiv | |
| den/det/de förskansade + substantiv | |
förskansa sig
• ta skyddOrdform(er) förskansa sig


