publicerad: 2015
förstumma
för·stumma
verb
~de ~t • göra stum: hon var förstummad av sorg
Finita former | |
---|---|
förstummar | presens aktiv |
förstummas | presens passiv |
förstummade | preteritum aktiv |
förstummades | preteritum passiv |
förstumma | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att förstumma | infinitiv aktiv |
att förstummas | infinitiv passiv |
har/hade förstummat | supinum aktiv |
har/hade förstummats | supinum passiv |
Presens particip | |
förstummande | |
Perfekt particip | |
en förstummad + substantiv | |
ett förstummat + substantiv | |
den/det/de förstummade + substantiv |