publicerad: 2015
försänkare
för·sänk·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. försänkarna • ett hjälpmedel vid borrning
| Singular | |
|---|---|
| en försänkare | obestämd form |
| en försänkares | obestämd form genitiv |
| försänkaren | bestämd form |
| försänkarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| försänkare | obestämd form |
| försänkares | obestämd form genitiv |
| försänkarna | bestämd form |
| försänkarnas | bestämd form genitiv |


