publicerad: 2015
försätta
för·sätta
verb
försatte, försatt, försatt n. försatt, pres. försätter • försätta ett företag i konkurs; försätta ngn i trans
Finita former | |
---|---|
försätter | presens aktiv |
försätts (försättes) | presens passiv |
försatte | preteritum aktiv |
försattes | preteritum passiv |
försätt | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att försätta | infinitiv aktiv |
att försättas | infinitiv passiv |
har/hade försatt | supinum aktiv |
har/hade försatts | supinum passiv |
Presens particip | |
försättande | |
Perfekt particip | |
en försatt + substantiv | |
ett försatt + substantiv | |
den/det/de försatta + substantiv | |
den försatte + maskulint substantiv |