publicerad: 2015
förtimring
för·timr·ing
substantiv
~en ~ar • stomme i träfartyg; stödkonstruktion i trä i gruva
Singular | |
---|---|
en förtimring | obestämd form |
en förtimrings | obestämd form genitiv |
förtimringen | bestämd form |
förtimringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förtimringar | obestämd form |
förtimringars | obestämd form genitiv |
förtimringarna | bestämd form |
förtimringarnas | bestämd form genitiv |