publicerad: 2015
gemyt
ge·myt
[‑my´t]
substantiv
~et; pl. ~ • godmodighet, fryntlighet; sinnelag
Singular | |
---|---|
ett gemyt | obestämd form |
ett gemyts | obestämd form genitiv |
gemytet | bestämd form |
gemytets | bestämd form genitiv |
Plural | |
gemyt | obestämd form |
gemyts | obestämd form genitiv |
gemyten | bestämd form |
gemytens | bestämd form genitiv |