publicerad: 2015
gentekniker
gen|tekn·ik·er
substantiv
~n; pl. ~ genteknik
Singular | |
---|---|
en gentekniker | obestämd form |
en genteknikers | obestämd form genitiv |
genteknikern | bestämd form |
genteknikerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
gentekniker | obestämd form |
genteknikers | obestämd form genitiv |
genteknikerna | bestämd form |
genteknikernas | bestämd form genitiv |