publicerad: 2015
gjutare
gjut·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. gjutarna gjuta 1
Singular | |
---|---|
en gjutare | obestämd form |
en gjutares | obestämd form genitiv |
gjutaren | bestämd form |
gjutarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
gjutare | obestämd form |
gjutares | obestämd form genitiv |
gjutarna | bestämd form |
gjutarnas | bestämd form genitiv |