publicerad: 2015
gradmätning
grad|mät·ning
substantiv
~en ~ar • till 1grad 2 mätning 1
| Singular | |
|---|---|
| en gradmätning | obestämd form |
| en gradmätnings | obestämd form genitiv |
| gradmätningen | bestämd form |
| gradmätningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| gradmätningar | obestämd form |
| gradmätningars | obestämd form genitiv |
| gradmätningarna | bestämd form |
| gradmätningarnas | bestämd form genitiv |


