publicerad: 2015
grundering
grund·er·ing
substantiv
~en ~ar grundera
| Singular | |
|---|---|
| en grundering | obestämd form |
| en grunderings | obestämd form genitiv |
| grunderingen | bestämd form |
| grunderingens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| grunderingar | obestämd form |
| grunderingars | obestämd form genitiv |
| grunderingarna | bestämd form |
| grunderingarnas | bestämd form genitiv |


