publicerad: 2015
grundplan
1grund|plan
substantiv
~et; pl. ~ • till 2grund 1 1plan 1
Singular | |
---|---|
ett grundplan | obestämd form |
ett grundplans | obestämd form genitiv |
grundplanet | bestämd form |
grundplanets | bestämd form genitiv |
Plural | |
grundplan | obestämd form |
grundplans | obestämd form genitiv |
grundplanen | bestämd form |
grundplanens | bestämd form genitiv |
2grund|plan
substantiv
~en ~er • grundritning; utkast
Singular | |
---|---|
en grundplan | obestämd form |
en grundplans | obestämd form genitiv |
grundplanen | bestämd form |
grundplanens | bestämd form genitiv |
Plural | |
grundplaner | obestämd form |
grundplaners | obestämd form genitiv |
grundplanerna | bestämd form |
grundplanernas | bestämd form genitiv |