publicerad: 2015
gruppera
grupp·era
verb
~de ~t • samla i grupper
| Finita former | |
|---|---|
| grupperar | presens aktiv |
| grupperas | presens passiv |
| grupperade | preteritum aktiv |
| grupperades | preteritum passiv |
| gruppera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att gruppera | infinitiv aktiv |
| att grupperas | infinitiv passiv |
| har/hade grupperat | supinum aktiv |
| har/hade grupperats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| grupperande | |
| Perfekt particip | |
| en grupperad + substantiv | |
| ett grupperat + substantiv | |
| den/det/de grupperade + substantiv | |
gruppera om
• ⟨särsk. mil.⟩ gruppera om el. omgruppera styrkornaInfinita former att gruppera om infinitiv aktiv Presens particip omgrupperande Perfekt particip en omgrupperad + substantiv ett omgrupperat + substantiv den/det/de omgrupperade + substantiv
gruppera sig
• samlas i grupperOrdform(er) gruppera sig


