publicerad: 2015
gruppering
grupp·er·ing
substantiv
~en ~ar gruppera
| Singular | |
|---|---|
| en gruppering | obestämd form |
| en grupperings | obestämd form genitiv |
| grupperingen | bestämd form |
| grupperingens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| grupperingar | obestämd form |
| grupperingars | obestämd form genitiv |
| grupperingarna | bestämd form |
| grupperingarnas | bestämd form genitiv |


