publicerad: 2015
gruppering
grupp·er·ing
substantiv
~en ~ar gruppera
Singular | |
---|---|
en gruppering | obestämd form |
en grupperings | obestämd form genitiv |
grupperingen | bestämd form |
grupperingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
grupperingar | obestämd form |
grupperingars | obestämd form genitiv |
grupperingarna | bestämd form |
grupperingarnas | bestämd form genitiv |