SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
gränsfall
gräns|­fall substantiv ~et; pl. ~ till fall 2 gräns
Singular
ett gränsfallobestämd form
ett gränsfallsobestämd form genitiv
gränsfalletbestämd form
gränsfalletsbestämd form genitiv
Plural
gränsfallobestämd form
gränsfallsobestämd form genitiv
gränsfallenbestämd form
gränsfallensbestämd form genitiv