SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
gränsgångare
gräns|­gång·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. ‑gångarna person som bor och betalar skatt i ett visst land men arbetar i ett grann­land
Singular
en gränsgångareobestämd form
en gränsgångaresobestämd form genitiv
gränsgångarenbestämd form
gränsgångarensbestämd form genitiv
Plural
gränsgångareobestämd form
gränsgångaresobestämd form genitiv
gränsgångarnabestämd form
gränsgångarnasbestämd form genitiv