publicerad: 2015
gränsjägare
gräns|jäg·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑jägarna • ⟨finl.⟩ menig vid gränsbevakningen
| Singular | |
|---|---|
| en gränsjägare | obestämd form |
| en gränsjägares | obestämd form genitiv |
| gränsjägaren | bestämd form |
| gränsjägarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| gränsjägare | obestämd form |
| gränsjägares | obestämd form genitiv |
| gränsjägarna | bestämd form |
| gränsjägarnas | bestämd form genitiv |


