SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
gull
gull substantiv ~et; pl. ~ guld; i sammansättn. ofta om ngt gult, särsk. i växt­namn⟨vard.⟩ älskling​ – Alla sammansättn. med gull- hör till gull 1.
Singular
ett gullobestämd form
ett gullsobestämd form genitiv
gulletbestämd form
gulletsbestämd form genitiv
Plural
gullobestämd form
gullsobestämd form genitiv
gullenbestämd form
gullensbestämd form genitiv