publicerad: 2015
gullbräcka
gull|bräcka
substantiv
~n ‑bräckor • en växt
Singular | |
---|---|
en gullbräcka | obestämd form |
en gullbräckas | obestämd form genitiv |
gullbräckan | bestämd form |
gullbräckans | bestämd form genitiv |
Plural | |
gullbräckor | obestämd form |
gullbräckors | obestämd form genitiv |
gullbräckorna | bestämd form |
gullbräckornas | bestämd form genitiv |