publicerad: 2015
hallspegel
hall|spegel
substantiv
~n ‑speglar • till hall 2 spegel
Singular | |
---|---|
en hallspegel | obestämd form |
en hallspegels | obestämd form genitiv |
hallspegeln | bestämd form |
hallspegelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
hallspeglar | obestämd form |
hallspeglars | obestämd form genitiv |
hallspeglarna | bestämd form |
hallspeglarnas | bestämd form genitiv |