publicerad: 2015
hallucinogen
1halluc·ino·gen
[‑je´n]
substantiv
~en ~er • ämne som framkallar hallucinationer
Singular | |
---|---|
en hallucinogen | obestämd form |
en hallucinogens | obestämd form genitiv |
hallucinogenen | bestämd form |
hallucinogenens | bestämd form genitiv |
Plural | |
hallucinogener | obestämd form |
hallucinogeners | obestämd form genitiv |
hallucinogenerna | bestämd form |
hallucinogenernas | bestämd form genitiv |
2halluc·ino·gen
[‑je´n]
adjektiv
~t ~a • till 1hallucinogen
Positiv | |
---|---|
en hallucinogen + substantiv | |
ett hallucinogent + substantiv | |
den/det/de hallucinogena + substantiv |