publicerad: 2015
hamburgertallrik
ham·burg·er|tallr·ik
substantiv
~en ~ar • maträtt med bl.a. hamburgare; till tallrik 2
Singular | |
---|---|
en hamburgertallrik | obestämd form |
en hamburgertallriks | obestämd form genitiv |
hamburgertallriken | bestämd form |
hamburgertallrikens | bestämd form genitiv |
Plural | |
hamburgertallrikar | obestämd form |
hamburgertallrikars | obestämd form genitiv |
hamburgertallrikarna | bestämd form |
hamburgertallrikarnas | bestämd form genitiv |