SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

hinder

hinder [hin´der] substantiv hindret; pl. ~, best. pl. hindren • äv. hinder­lopp: ​3000 m hinder

Singular
ett hinder	obestämd form
ett hinders	obestämd form genitiv
hindret	bestämd form
hindrets	bestämd form genitiv
Plural
hinder	obestämd form
hinders	obestämd form genitiv
hindren	bestämd form
hindrens	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  himmelstecken subst.
  himmelsvid adj.
1hin bestämd artikel
2hin subst.
  hind subst.
  hinder subst.
  hinderbana subst.
  hinderhoppning subst.
  hinderlig adj.
  hinderlopp subst.
  hinderlöpare subst.

  Till   alla ordböcker