publicerad: 2015
hinderhoppning
hinder|hopp·ning
substantiv
~en ~ar hinder hoppning
Singular | |
---|---|
en hinderhoppning | obestämd form |
en hinderhoppnings | obestämd form genitiv |
hinderhoppningen | bestämd form |
hinderhoppningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
hinderhoppningar | obestämd form |
hinderhoppningars | obestämd form genitiv |
hinderhoppningarna | bestämd form |
hinderhoppningarnas | bestämd form genitiv |