publicerad: 2015
hornkrona
horn|krona
substantiv
~n ‑kronor • till horn 1 och krona 3
Singular | |
---|---|
en hornkrona | obestämd form |
en hornkronas | obestämd form genitiv |
hornkronan | bestämd form |
hornkronans | bestämd form genitiv |
Plural | |
hornkronor | obestämd form |
hornkronors | obestämd form genitiv |
hornkronorna | bestämd form |
hornkronornas | bestämd form genitiv |