publicerad: 2015
husköpare
hus|köp·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑köparna husköp
Singular | |
---|---|
en husköpare | obestämd form |
en husköpares | obestämd form genitiv |
husköparen | bestämd form |
husköparens | bestämd form genitiv |
Plural | |
husköpare | obestämd form |
husköpares | obestämd form genitiv |
husköparna | bestämd form |
husköparnas | bestämd form genitiv |