publicerad: 2015
husnummer
hus|nummer
substantiv
‑numret; pl. ~, best. pl. ‑numren hus 1 nummer 1
Singular | |
---|---|
ett husnummer | obestämd form |
ett husnummers | obestämd form genitiv |
husnumret | bestämd form |
husnumrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
husnummer | obestämd form |
husnummers | obestämd form genitiv |
husnumren | bestämd form |
husnumrens | bestämd form genitiv |