publicerad: 2015
huvudkrav
huvud|krav
substantiv
~et; pl. ~ huvud 2 krav
Singular | |
---|---|
ett huvudkrav | obestämd form |
ett huvudkravs | obestämd form genitiv |
huvudkravet | bestämd form |
huvudkravets | bestämd form genitiv |
Plural | |
huvudkrav | obestämd form |
huvudkravs | obestämd form genitiv |
huvudkraven | bestämd form |
huvudkravens | bestämd form genitiv |