SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
huvudkrav
huvud|­krav substantiv ~et; pl. ~ huvud 2 krav
Singular
ett huvudkravobestämd form
ett huvudkravsobestämd form genitiv
huvudkravetbestämd form
huvudkravetsbestämd form genitiv
Plural
huvudkravobestämd form
huvudkravsobestämd form genitiv
huvudkravenbestämd form
huvudkravensbestämd form genitiv