härsknahärskna
verb
~de ~t • bli härsken; till härsken 1| Finita former |
|---|
| härsknar | presens aktiv |
| härsknade | preteritum aktiv |
| härskna | imperativ aktiv |
| Infinita former |
|---|
| att härskna | infinitiv aktiv |
| har/hade härsknat | supinum aktiv |
| Presens particip |
|---|
| härsknande |
| Perfekt particip |
|---|
| en härsknad + substantiv |
| ett härsknat + substantiv |
| den/det/de härsknade + substantiv |
härskna till
• bli arg| Infinita former |
|---|
| att härskna till | infinitiv aktiv |
| Presens particip |
|---|
| tillhärsknande |
| Perfekt particip |
|---|
| en tillhärsknad + substantiv |
| ett tillhärsknat + substantiv |
| den/det/de tillhärsknade + substantiv |
