publicerad: 2015
högdjur
hög|djur
substantiv
~et; pl. ~ • högt uppsatt person
Singular | |
---|---|
ett högdjur | obestämd form |
ett högdjurs | obestämd form genitiv |
högdjuret | bestämd form |
högdjurets | bestämd form genitiv |
Plural | |
högdjur | obestämd form |
högdjurs | obestämd form genitiv |
högdjuren | bestämd form |
högdjurens | bestämd form genitiv |