SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
högsäte
hög|­säte substantiv ~t ~n främsta plats vid mat­bord; äv. bildl.
Singular
ett högsäteobestämd form
ett högsätesobestämd form genitiv
högsätetbestämd form
högsätetsbestämd form genitiv
Plural
högsätenobestämd form
högsätensobestämd form genitiv
högsätenabestämd form
högsätenasbestämd form genitiv