publicerad: 2015
idealitet
ide·al·itet
[‑ite´t]
substantiv
~en • ideell åskådning el. läggning
Singular | |
---|---|
en idealitet | obestämd form |
en idealitets | obestämd form genitiv |
idealiteten | bestämd form |
idealitetens | bestämd form genitiv |