publicerad: 2015
identitetsbricka
id·ent·itets|bricka
substantiv
~n ‑brickor identitet 1 bricka
Singular | |
---|---|
en identitetsbricka | obestämd form |
en identitetsbrickas | obestämd form genitiv |
identitetsbrickan | bestämd form |
identitetsbrickans | bestämd form genitiv |
Plural | |
identitetsbrickor | obestämd form |
identitetsbrickors | obestämd form genitiv |
identitetsbrickorna | bestämd form |
identitetsbrickornas | bestämd form genitiv |