publicerad: 2015
imponera
im·pon·era
verb
~de ~t • inge beundran
Finita former | |
---|---|
imponerar | presens aktiv |
imponeras | presens passiv |
imponerade | preteritum aktiv |
imponerades | preteritum passiv |
imponera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att imponera | infinitiv aktiv |
att imponeras | infinitiv passiv |
har/hade imponerat | supinum aktiv |
har/hade imponerats | supinum passiv |
Presens particip | |
imponerande | |
Perfekt particip | |
en imponerad + substantiv | |
ett imponerat + substantiv | |
den/det/de imponerade + substantiv |