publicerad: 2015
inbjuda
in|bjuda
verb
‑bjöd, ‑bjudit, ‑bjuden ‑bjudet ‑bjudna, pres. ‑bjuder 1 erbjuda att komma som gäst: inbjuda el. bjuda in ngn2 kunna leda: hans uttalande inbjuder till missförstånd
| Finita former | |
|---|---|
| inbjuder | presens aktiv |
| inbjuds (inbjudes) | presens passiv |
| inbjöd | preteritum aktiv |
| inbjöds | preteritum passiv |
| inbjud | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att inbjuda | infinitiv aktiv |
| att inbjudas | infinitiv passiv |
| har/hade inbjudit | supinum aktiv |
| har/hade inbjudits | supinum passiv |
| Presens particip | |
| inbjudande | |
| Perfekt particip | |
| en inbjuden + substantiv | |
| ett inbjudet + substantiv | |
| den/det/de inbjudna + substantiv | |
| den inbjudne + maskulint substantiv | |


