publicerad: 2015
indelningsgrund
in·del·nings|grund
substantiv
~en ~er • till 2grund 2 indelning
Singular | |
---|---|
en indelningsgrund | obestämd form |
en indelningsgrunds | obestämd form genitiv |
indelningsgrunden | bestämd form |
indelningsgrundens | bestämd form genitiv |
Plural | |
indelningsgrunder | obestämd form |
indelningsgrunders | obestämd form genitiv |
indelningsgrunderna | bestämd form |
indelningsgrundernas | bestämd form genitiv |